Skolfrånvaro har blivit ett allt större problem och kan få stora konsekvenser för både eleven, familjen och samhället. När en elev missar undervisning under längre perioder påverkas inte bara kunskapsutvecklingen, utan även sociala relationer, självkänsla och framtida möjligheter. I videon nedan berättar vi kort om varför skolfrånvaro kan uppstå och varför det är viktigt att agera tidigt. Vad menas med skolfrånvaro? Skolfrånvaro innebär att en elev är borta från undervisningen. Det kan handla om enstaka lektioner, återkommande frånvaro eller längre perioder där eleven har svårt att komma till skolan. Frånvaro kan ibland synas tydligt, men den kan också utvecklas gradvis. Därför är det viktigt att uppmärksamma förändringar tidigt. Varför ökar skolfrånvaron? Bakom skolfrånvaro finns ofta flera samverkande orsaker. Det är sällan en enskild faktor som förklarar hela situationen. Vanliga orsaker kan vara: psykisk ohälsa, till exempel ångest eller nedstämdhet svårigheter i skolarbetet brista

Att hantera affektutbrott hos barn kan vara utmanande, både som förälder och pedagog. I stunden kan det vara svårt att veta hur man ska agera, särskilt när känslorna är starka och situationen känns överväldigande. Samtidigt finns det strategier som kan göra stor skillnad – både för barnet och för den vuxne. I videon nedan går vi igenom några konkreta sätt att bemöta affektutbrott i vardagen. Behåll lugnet – din reaktion påverkar barnet När ett barn får ett affektutbrott är det lätt att själv bli stressad eller frustrerad. Samtidigt är det just i dessa situationer som det är som viktigast att försöka behålla lugnet. Barnet lånar ofta den vuxnes känslotillstånd. Ett lugnt bemötande kan därför bidra till att situationen inte eskalerar ytterligare. Bekräfta barnets känslor Att bekräfta barnets känslor innebär inte att man godkänner beteendet – utan att man visar förståelse för det barnet upplever. När barnet känner sig sett och förstått kan det bli lättare att komma ur affekten. Ge barnet

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är ett samlingsnamn för olika diagnoser, där ADHD och autism är två av de vanligaste. Dessa påverkar hur hjärnan fungerar och hur vi tar in, bearbetar och reagerar på information. För många kan det innebära utmaningar i vardagen – men också styrkor som blir tydligare när omgivningen är anpassad och förståelsen finns. I videon nedan går vi igenom grunderna i vad NPF innebär och hur det kan påverka vardagen. Vad innebär NPF? NPF handlar om att hjärnan fungerar på olika sätt. Det är en del av mänsklig variation och påverkar bland annat: koncentration impulskontroll socialt samspel hur vi upplever sinnesintryck Det innebär att personer med NPF kan ha andra behov i sin vardag, men också andra sätt att tänka och lösa problem. ADHD – fokus, impulser och aktivitet ADHD påverkar framför allt förmågan till uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsnivå. Det kan till exempel visa sig genom: svårigheter att koncentrera sig under längre stunder rastl

När vi är ute och föreläser i förskolor och skolor möter vi ofta samma behov: att skapa bättre förståelse för barn med NPF och hur verksamheten kan anpassa lärmiljön på ett sätt som fungerar i vardagen. I videon nedan går vi igenom några av de områden som vi ofta arbetar med i våra utbildningsinsatser. Här berättar vi kort om några centrala områden inom NPF som ofta gör stor skillnad i praktiken. Exekutiva funktioner – hjärnans dirigent Exekutiva funktioner handlar om de mentala processer som hjälper oss att organisera, planera, komma igång, avsluta uppgifter och hålla fokus. För barn i förskola och skola kan svårigheter inom detta område påverka allt från att starta en aktivitet till att slutföra den. Det är därför viktigt att vuxna runt barnet skapar strukturer som underlättar dessa moment. Man kan se exekutiva funktioner som hjärnans dirigent – det som hjälper oss att få olika delar att fungera tillsammans. Tydliggörande pedagogik – skapa förutsägbarhet Tydliggörande pedagogik syfta

Inledning En rektor på en förskola hörde av sig till oss med en önskan om att fördjupa kunskapen kring barn som utmanar och hur verksamheten kan skapa bättre förutsättningar för dessa barn att fungera och utvecklas. Utbildningsinsatsen sträckte sig över två tillfällen och hade som mål att ge personalen både ökad förståelse och konkreta strategier i sitt arbete – både i mötet med barnen och i planeringen av förskolans lärmiljö. Hur kan NPF påverka barn i förskolan? Under utbildningen gick vi igenom grundläggande delar kring några av de vanligaste NPF-diagnoserna, men fokus låg framför allt på hur svårigheter uppstår i mötet mellan barn och miljö. I förskolan kan utmaningar ofta handla om: Krav som blir svåra att hantera Otydliga övergångar mellan aktiviteter Höga ljudnivåer eller sensorisk belastning Svårigheter med struktur och förutsägbarhet Genom att förstå varför situationer uppstår blir det lättare att anpassa miljön – snarare än att lägga ansvaret på barnet. Viktiga områden i arbe

Allt fler arbetsplatser börjar prata om neurodiversitet. Men vad betyder det egentligen – och hur påverkar det vår arbetsmiljö? Neurodiversitet utgår från tanken att människors hjärnor fungerar på olika sätt, och att dessa olikheter är en naturlig del av mänsklig variation. Det kan handla om olika sätt att bearbeta information, kommunicera och organisera sitt arbete. När vi ser dessa olikheter som variationer snarare än avvikelser förändras perspektivet. Frågan blir inte längre ”hur ska personen anpassa sig?” utan snarare ”hur kan vi skapa en miljö där fler fungerar väl?” Hur påverkar neurodiversitet arbetslivet och arbetsmiljön? På en arbetsplats kan neurodiversitet påverka: Hur information tas in och bearbetas Hur struktur och planering fungerar Hur socialt samspel upplevs Behovet av återhämtning En medarbetare kan ha ett starkt detaljfokus och arbeta djupt och koncentrerat under lång tid. En annan kan vara snabb i tanken, kreativ och idérik men behöva tydligare ramar. En tredje kan