Att ha adhd som barn kan kännas som att hjärnan alltid går i full fart, även när man egentligen vill ta det lugnt. Det är som att hela världen är fylld med saker som ropar på uppmärksamhet, och det kan vara svårt att fokusera på bara en sak i taget.
Här är några exempel på utmaningar i vardagen för ett barn med adhd.
Svårt att sitta still
När alla andra i klassen verkar klara av att sitta lugnt och lyssna, kan det kännas som att kroppen lever sitt eget liv. Benen vill studsa, fingrarna vill pilla på något, och tankarna börjar vandra iväg till vad som helst – från vad man ska göra på rasten till en ny idé om ett coolt dataspel.
Känslor som åker berg-och-dalbana
Ena stunden kan du skratta och ha roligt, och i nästa blir du jättearg för något som kanske inte ens var så stort. Det är som att känslorna kan ändras snabbt och att det är svårt att alltid förstå varför.
Glömmer läxor och saker
Du kanske har lagt skolböckerna i väskan, men när du kommer hem är de borta. Kanske glömde du gympakläderna i skolan för tredje gången den här månaden. Det är inte för att du inte bryr dig – det är bara att det är så mycket att hålla koll på.
Jättemycket energi – hela tiden
Ibland kan det kännas som att du har en motor i kroppen som aldrig slutar köra. Du kanske springer runt på rasten, hoppar och leker utan att bli trött, medan andra börjar vilja ta det lugnt. Och även när du kommer hem är det svårt att koppla av.
Att vilja men inte kunna
Ibland vill du verkligen vara duktig på något, som att lyssna på läraren eller göra klart ett projekt. Men trots att du försöker, kan det vara som att hjärnan har en egen vilja och gör det svårt att fokusera. Det kan kännas frustrerande, speciellt när du vet att du kan – om bara hjärnan ville samarbeta.
Att bli uttråkad snabbt
När något inte är tillräckligt spännande kan det kännas som om tiden står stilla. Du kanske börjar tappa fokus när uppgiften känns långtråkig, även om du vet att det är viktigt att göra klart den.
Svårt att vänta på sin tur
Ibland kan det vara jättesvårt att vänta på sin tur, som när man spelar ett spel eller ska svara på en fråga i klassen. Det är inte för att du vill vara oartig, utan för att impulsen att säga något eller göra något bara är för stark.
%20(60).png?etag=%22299da4-66e7fbf7%22&sourceContentType=image%2Fpng&ignoreAspectRatio&resize=901%2B637&extract=213%2B0%2B483%2B637)
Superfokus på det roliga
Men när det är något du verkligen gillar, kan du bli helt uppslukad. Om det handlar om att bygga något, rita, spela ett spel eller leka med en kompis, så kan du hålla på i timmar och glömma tid och rum.
Att känna sig annorlunda
Många gånger kan det kännas som att du inte riktigt är som alla andra. Kanske har du svårt att hänga med i klasskompisarnas prat eller tycker att reglerna i lekar känns jobbiga att följa.
Ibland kanske du också får höra att du ska vara tyst för att du "pratar mycket" eller är "för vild", vilket kan kännas ledsamt.
Att glömma det viktigaste
Du kanske har lagt nycklarna på ett "smart" ställe, men när du ska iväg har du ingen aning om var de är. Glömmer bort att du har bestämt att ses med en kompis eller den där viktiga läkartiden du väntat på.
Evig kamp med tiden
Du tittar på klockan och tänker att du har gott om tid, så du börjar med något annat. Plötsligt har det gått en timme och du har bråttom som aldrig förr.
Ständigt distraherad
Du sitter och ska läsa eller skriva något, men så hör du ett ljud, ser något i ögonvrån eller kommer på en helt annan idé. Plötsligt är du inne på något helt annat och det kan ta ett tag innan du märker att du tappat tråden. Att läsa en bok kan kännas helt omöjligt. Det kan kännas som att ha flera flikar uppe i sin mentala webbläsare samtidigt som hela tiden vill ha din uppmärksamhet.
Hyperfokus
När något väl fångar din uppmärksamhet kan du bli så uppslukad att allt annat försvinner. Du kanske börjar rensa i en låda, och fyra timmar senare har du glömt både att äta och att svara på viktiga mail.
Konstant jakt på stimulans
Vardagen kan kännas som en ständig jakt efter något som håller intresset uppe. Du kanske hoppar mellan uppgifter eller aktiviteter, scrollar på mobilen, söker nya intryck för att hålla hjärnan igång. Och när något inte känns tillräckligt stimulerande, kan det vara otroligt svårt att orka genomföra det, oavsett hur viktigt det är.
Att bli överväldigad av uppgifter
Att betala en räkning eller skicka ett mail kan kännas som en enorm börda, trots att det egentligen bara tar ett par minuter. Men mentalt kan det vara som att bestiga ett berg – speciellt när det är flera sådana små uppgifter som hopar sig. Att hela tiden skjuta upp arbetsuppgifter till sista stund och behöva en brinnande deadline för att kunna färdigställa.
___serialized6.png?etag=%22d299d-646d0c7b%22&sourceContentType=image%2Fpng&ignoreAspectRatio&resize=1133%2B637&extract=482%2B0%2B483%2B637)
Svårt att vila
Även när du är helt utmattad kan hjärnan köra på högvarv. Det kan vara svårt att varva ner och slappna av, eftersom tankarna fortfarande studsar runt och pockar på uppmärksamhet.
Emotionell berg-och-dalbana
Känslorna kan vara intensiva och skifta snabbt. Det som nyss kändes roligt kan plötsligt kännas överväldigande, eller så kan en liten kommentar få dig att känna stark frustration. Det är som att känslorna har svårt att hänga med i svängarna.
Autism hos barn kan visa sig på många olika sätt och tecknen kan variera beroende på individen och graden av autism. Autism, eller autismspektrumtillstånd (AST), påverkar främst social interaktion, kommunikation och beteende.
Kommunikation och social interaktion
Ett barn med autism kan ha svårt att ta eller upprätthålla ögonkontakt, visa lite eller inget intresse för att leka med andra barn och kan föredra att leka ensam. Barnet kan också ha svårt att känna igen eller uttrycka sina egna eller andras känslor, vilket kan göra det svårt att skapa och bibehålla relationer. En del barn med autism börjar tala senare än jämnåriga. Barnet kan upprepa samma ord eller fraser om och om igen utan att det verkar passa sammanhanget. Att förstå metaforer, skämt eller ironi kan vara svårt och många föredrar ett tydligt och konkret språk.
Stereotypa eller repetitiva beteenden
Ett barn med autism kan vara i behov av rutiner och bli upprörd om rutinerna bryts eller om förändringar sker oväntat. Barnet kan också ha intensiva intressen som till exempel dinosaurier, fordon eller rita.
Barn med autism kan ha svårt att engagera sig i en symbolisk eller fantasifull lek, såsom att låtsas att en docka äter eller att ett leksaksdjur går. En del barn föredrar att arrangera leksaker i rader eller utifrån färger, istället för att använda dem på det sätt som är tänkt.
Sinnesintryck
Vissa barn kan vara extremt känsliga för sinnesintryck så som ljud, ljus, doft, smak och känsel. Till exempel kan det vara obehagligt att duscha, borsta tänder, ha lappar i kläderna eller tighta kläder, att vistas i köpcentrum eller har svårt för lukter. Det är även vanligt att man är känslig för mat och är selektiv. Kanske äter man helst samma mat varje dag.
Vissa barn kan tvärtom söka upp speciella sinnesintryck, som att trycka hårt på föremål, att känna på olika texturer eller lukta och bita på föremål.
%20(55).png?etag=%2224a734-66e6a849%22&sourceContentType=image%2Fpng&ignoreAspectRatio&resize=901%2B637&extract=216%2B39%2B447%2B597)
Känsloreglering
Barn med autism kan ha svårt att hantera sina känslor och kan uppleva plötsliga utbrott eller bli överväldigade av vad som för andra är att betrakta som småsaker. Barnet kan också ha svårt att lugna sig själv och kan behöva mycket stöd för att återhämta sig från stressande situationer.
Autism hos vuxna kan visa sig på många olika sätt och kan ibland vara svårare att upptäcka än hos barn, eftersom vuxna kan ha utvecklat strategier för att hantera och dölja vissa av sina svårigheter.
Kommunikation och social interaktion
Vuxna med autism kan ha svårt att tolka oskrivna regler i sociala situationer, som när det är lämpligt att prata eller hur man ska tolka kroppsspråk och ansiktsuttryck. Många vuxna med autism kan därför känna sig utanför i sociala sammanhang och kan uppleva svårigheter att skapa eller upprätthålla nära relationer. Det kan vara svårt att starta eller hålla igång en konversation. Det kan vara svårt att förstå metaforer, sarkasm eller skämt och man kan tolka saker mycket bokstavligt. För många är det en utmaning att förstå subtila sociala nyanser, som tonfall eller humor.
Många vuxna med autism har lärt sig att "maskera" sina symtom genom att imitera sociala beteenden eller använda strategier för att verka mer neurotypiska. Detta kan vara mycket energikrävande och leda till utmattning. Efter sociala situationer kan man då känna sig extremt trött eller dränerad, eftersom social interaktion kräver mycket ansträngning.
Arbetslivet och vardagen
För många kan det vara svårt i arbetsmiljöer som kräver social interaktion, småprat eller att snabbt anpassa sig till förändringar. Vuxna med autism är ofta mycket uppmärksamma på detaljer och kan bli djupt engagerade i specifika uppgifter, men kan ha svårt att se helheten eller byta fokus. En del upplever en fungerande vardag då de utvecklat strategier för att hantera sina svårigheter, som att strukturera sin dag noggrant eller undvika överväldigande miljöer. Vissa kan undvika sociala eller sensoriskt krävande situationer för att minska stress och ångest.
Repetitiva beteenden
För många är det viktigt med förutsägbarhet och vuxna med autism kan ha ett starkt behov av rutiner och kan bli mycket stressade av oväntade förändringar i sin vardag. Precis som hos barn, kan vuxna med autism ha starka och ibland ovanliga intressen som i perioder kan ta upp en stor del av ens tid.
%20(58).png?etag=%22191829-66e6ada1%22&sourceContentType=image%2Fpng&ignoreAspectRatio&resize=901%2B637&extract=337%2B0%2B483%2B637)
Sensorisk känslighet
Vuxna med autism kan vara extremt känsliga för ljud, ljus, beröring, lukt eller smak. Till exempel kan starka ljud vara överväldigande eller texturer på kläder kännas obehagliga.
Känsloreglering
Vuxna med autism kan ha svårt att reglera känslor och kan uppleva plötsliga känsloutbrott, särskilt i stressiga situationer eller vid förändringar i rutiner. Många kan ha svårt att uttrycka sina känslor på ett sätt som andra förstår, vilket kan leda till missförstånd i relationer.
Under en längre tid har vi sett en stor ökning av elever som har svårare att ta sig till sin skola och många har en långvarig skolfrånvaro. Vägen tillbaka är ofta utmanande och det kan behövas koordinerade insatser för både skolan, hem och individen för att en återgång ska bli möjligt. Det gäller att snabbt göra en plan som ger självförtroende och hopp om att kunna klara skolan.
När en elev börjar dra sig undan skolan har det nästan alltid föregåtts av att eleven mött en rad motgångar under en längre tid. Dessa är inte alltid uppenbara för omgivningen. Det kan vara att eleven är utsatt för mobbning, har svårt att hänga med i undervisningen, kanske en konflikt med en lärare, inte känner att man passar in eller att det är problem hemma. Ofta finns också ett glapp mellan krav på prestation och elevens förmåga. Att undvika skolan blir ett sätt att skydda sig från en miljö där de riskerar att misslyckas eller må dåligt.
Bland de frånvarande eleverna tyder mycket på att elever med neuropsykiatriska diagnoser är överrepresenterade, men diagnosen ska inte ses som orsak till att eleven slutar gå till skolan. Det är samspelet mellan eleven och den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön som är avgörande.
Det är av stor vikt att möta eleven där den befinner sig och att bygga relation för att förstå elevens perspektiv då det kan ge oss viktiga förutsättningar på resan tillbaka till skolan.
%20(9).png?etag=%2231fc02-638a4eb2%22&sourceContentType=image%2Fpng&ignoreAspectRatio&resize=676%2B478&extract=157%2B0%2B458%2B478)
Besöksadress
Terminalgatan 8
235 39 Vellinge
Innehar F-skattsedel
Organisationsnummer: 559236-3658

© SkillsWithin 2025